Hej vänner!
Inte igår jag skrev här inser jag nu... sorry för det..
Har haft så sjukt mycket att göra sista tiden så har väl en del att skriva nu haha.
Så till att börja med har friidrotten gått från 100 till 0 till 100 igen. Avslutade säsongen 2018 med några av mina bästa hopp någonsin och var så taggad på uppbyggnaden. Hann dock inte mer än ca 1 månad in i uppbyggnaden innan en stressfraktur och en stressreaktion satte stopp för träningen. Träffade läkare och sjukgymnaster som alla var väldigt hjälpfulla men dock gjorde det inte min fot bättre. Efter röntgen trodde läkaren att jag skulle vara tillbaka efter några veckor, MEN det tog 6 månader innan jag ens kunde jogga igen. Jag har aldrig haft en allvarlig skada innan som stoppat mig från att tävla och abslout inte stoppat mig från att kunna jogga eller springa. De månaderna var helt ärligt fruktansvärda och ibland var motivationen så låg att jag vissa dagar bara ville gå hem och lägga mig i soffan istället för att gå till träningen.
Men med all hjälp fårn läkare, sjukgymnaster och min grymmma tränare blev foten sakta (väldigt sakta) men säkert bättre.
Denna sommaren är det även en tävling somheter Universiaden vilket vi kände att vi ville försöka kvala till då kvalgränsen låg på 12.80m vilket både jag och min tränare kände inte var omöjligt. Med 3 spikskorpass packade vi väskan och åkte till Spanien. OCH där hände ju det helt overkliga!!! Hoppade några av mina längsta hopp någonsin och det längsta mätte 13.22m (+2.1m/s). Den glädjen jag kände efteråt går inte att beskriva och jag tor helt ärligt jag grät i flera timmar efteråt. Först av ren lycka av att kunna hoppa igen utan att ha ont men även att det blev en så bra start på säsongen efter så många månader av rehab! :)
Dock blev det iget kval på den tävlingen för vinden var lite för mycket men tävlade igen veckan efter och då var vinden äntligen vän med mig. Blev 12.90 i godkänd vind och äntligen en klarad kvalgräns!!! So Italy I will see you in July!!
På skolfronten är jag äntligen klar med denna terminen och måste jag ändå erkänna är så skönt för det har varit en helt sjuk vår med så mycket plugg. Så kan bocka av 2/5 år på lärarprogrammet nu!!
För att uppdatera i dagsläget har dagen varit väldigt lugn och skön. Strosat runt i lite affärer och bara tagit det lugnt! Firar att det är sommarlov haha :)
KRAM
Photo: Deca Text & Bild